Uncategorized

Rustar mig för kallare väder

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Cellbes

Hej! Är allt väl med er? Här är det sån full rulle att jag var tvungen att slänga mig i soffan och pausa lite. Vi håller nämligen på i köket. För att göra en lång historia kort (kan berätta mer om inredning och saker vi gör sen) så slänger vi ut det gamla kylskåpet och frysen och in med nytt. Eller begagnade förvisso då vi tänker att vi ska göra om hela köket sen och väljer nya vitvaror då istället. Det hela tar sin tid och det är mycket jobb, så jag tog mig en bloggpaus nu helt enkelt. Ett glas Fun light och fötterna högt, samt skriva lite till er, så är jag redo att ta itu med köket en stund igen innan det är dags för bingen.

Det har även varit en del utomhusarbete med trädgården idag, mest Thomas då och inte så mycket jag idag. Det gäller ju att passa på nu när det varit två så underbara dagar med värme. Igår var det bikini hela dagen för mig, idag kutade jag runt i linne och cykelbrallor och gjorde en massa. Jag antar att det var sista sommarrycket och att det nu blir höst på riktigt. Inte mig emot så länge det inte regnar och blåser när jag är ute. Att det blir lite kallare gör inte heller så mycket faktiskt. Bara man har vettiga, och helst snygga, kläder så funkar det att tempen droppar x antal grader.

Så jag har skaffat mig en lättviktsjacka. Något jag varit emot och tyckt att det är tantigt, men när fan blir gammal blir hen religiös, för nu har jag en jag också. Och den är skön! Min jacka kommer från Cellbes och de har just nu 25% på valfri vara. Fast bara från deras egen kollektion och på ord pris. Men trots det så gäller rabatten på mycket, och är du på jakt efter jacka eller kappa som ju kostar en slant kan det löna sig lite extra.
Använd kod 2009. Länk till Cellbes här.

Jackan finns i svart och lila. Länk till lättviktsjackan här. Skriv in kod 2009 för 25% rabatt (det blir ca 150 kr i rabatt på just den här jackan).

När det är mellanperiod och varken varmt eller kallt blir nog den här himla bra. Den väger inget och lär värma lagom bra.
Lite lång i ärmarna kanske, men å andra sidan har jag ganska korta ärmar så det är helt okej. Det är ju enklare för mig att dra upp lite, än att de med längre armar ska frysa om handlederna. Jag har storlek 50/52 på mig. Slut just nu i svart, MEN håll utkik om ni är ute efter något. Att det står slutsålt betyder ju inte att det inte kommer in igen. Det kan komma returer osv. Så ge inte upp i första tagen om ni är ute efter en specifik vara. Min kusin ville ha jeansklänningen jag visat men den var slut. Men jag som kikar in titt som tätt på Cellbes såg att jo fasen, de hade fått in några igen. Så det blev en till henne till slut 🙂
Den är ganska rymlig i storleken tycker jag. Jag har annars ofta svårt med jackor då jag drar större över höfterna än axlarna, men den här funkar utan att se alltför säckig ut över axlarna (för den måste ju gå att knäppa).
Så här ser produktbilden ut.

Det var det för nu. Dags att gå ut och hjälpa Thomas i köket så vi blir klara innan det är mitt i natta.
Kram och sov gott vänner.

Rustar mig för kallare väder Läs mer »

Nu blir vi sambos på riktigt

Hej mina vänner. Jag tänkte att jag går rakt på sak och svarar på frågan en del ställt – ska jag flytta ihop med Thomas nu? Svaret är ja, det ska jag. Vi blir sambos på riktigt i slutet av oktober så från november är min adress Bunkeflostrand. Nu är jag redan här för det mesta så det blir inte så stor skillnad så sett, men jag ska dock hit med mina saker och vara sambo på riktigt liksom. Det har jag bara varit en gång förut och det var cirka hundra år sedan.

Vi har ju tagit det väldigt lugnt och väntade ganska länge innan jag träffade barnen så att vi skulle vara säkra på vår sak. Att introducera nya partners efter en väldigt kort tid är varken min eller Thomas grej. Men nu har jag funnits med i deras liv i över ett år och Malin sa till och med i helgen att det är mycket roligare när jag är här. Så barnen är helt med på att jag flyttar in. Visst är det jag och Thomas som bestämmer det, men det blir ju så mycket enklare och trevligare om alla är på samma bana liksom 🙂

Jag var ju som jag skrev i min lägenhet och packade och rensade en del torsdag och fredag, sen i lördags kom Thomas och barnen och hämtade mig. En kompis till Oscar dök också upp lite senare så det var fullt hus och tacos åt alla. 

Kram på er! ❤️

Nu blir vi sambos på riktigt Läs mer »

Fram med flyttkartongerna igen

Obs, inlägget kan innehålla spår av svordomar.

Jag vet att många av er som läser har följt mig ett bra tag, men så finns det ett gäng nytillkomna läsare också. Såna som kanske till och med hittat hit efter runt november månad 2019, och därmed inte har riktigt koll på att jag faktiskt bloggat i tio år. Men att hela bloggen (alltså cirka tio års arbete) raderades av en jävel med tillgång till mina inställningar i oktober nån gång. Så om man kollar i mitt arkiv ser det lite magert ut numera. En del av blogglusten försvann då faktiskt. Men det blir bättre och bättre 🙂 Speciellt som det inte känns riktigt lika illa att gå ut i butiker längre. Visst ska man hålla avstånd, tvätta händerna och allt det man gjort under hela coronaperioden. Men smittan har minskat.

Med allt det sagt så vet jag att en del undrar över varför jag flyttade från Stockholm till Malmö? Jag är skåning från början, men flyttade till Stockholm 2005 för att plugga på högskola (journalist i 3 år). Sen blev jag kvar där i 13 år. I juni 2018 dog tanten som ägde lägenheten jag hyrt i nio år (innan dess bodde jag i Sumpan och Älvsjö några år). Tyvärr hade jag inte råd att köpa då en etta vid Mariatorget är svinjävladyrt, annars hade jag gärna gjort det för jag trivdes så bra både med läget och med grannarna. Där godkände styrelsen att jag bodde kvar i alla år. Det gjorde däremot inte skitstyrelsen i den fina trean på Gärdet en barnsomsvän ville hyra ut till mig när hon fick reda på att jag skulle flytta. Vi tänkte att det var klappat och klart, men icke! Istället för att jag kunde flytta in tvingades hon sälja. Jävla skit.

Sen hade jag en etta i Solna, nära Mall of Scandinavia, på g. Vi hade skrivit kontrakt och det var godkänt från hyresföreningen. Men så – boom, en vecka innan flytt ungefär så sa de upp tjejen jag skulle hyra av. Hon hade inte användning för den tyckte de (hon flyttade ihop med sin kille). Så då stod jag där med rumpan bar igen. Det blev till slut flytt till en bekant ute på Tyresö. Inneboende i ett litet rum med hela mitt bohag. Inneboende när man är 46 år känns åt helvete rent ut sagt. Så jag letade vidare, men blev till slut så jävla less på allt att jag bestämde att det fick vara nog. Inga ockerhyror för en garderobsstor lya långt ut i hotahejti för mig (jag hade dessutom blivit bortskämd att bo centralt. Men det ÄR sjuka andrahandshyror i Stockholm även om de ligger i förorten). Och ett förstahandskontrakt kan man se sig i stjärnorna efter.

Så i början av december 2018 drog jag. Ner till mamma och pappa i några veckor innan det var dags att packa in allt igen till ettan jag fått tag i nere i Malmö. Att det blev just Malmö var för att jag tyckte att Osby var för litet när jag var van vid Stockholm, Helsingborg känns lite off med tågförbindelser, plus att en viss Thomas bodde i Malmö…

Efter ett par månader här nere blev jag erbjuden jobb i Stockholm och kände att det måste jag bara ta. Och började leta bostad igen. Men efter ett tag kände jag bara att nej, jag orkar inte igen. Jag vill inte igen. Jag hade Thomas och hade börjat på nytt i Skåne. Jag mådde rent ut sagt röv av tanken på att flytta en gång till. Så jag fick helt enkelt säga att jag inte tog jobbet, vilket kändes skitsvårt. Kruxet var bara att jag redan hade sagt upp ettan jag bodde i. Så jag fick leta nytt. I juni blev det en ny flytt till Ribersborg, och här är jag nu. En månad till. För nu är det dags att flytta igen. Tjejen som äger lägenheten får inte hyra ut längre så det är fram med flyttkartongerna igen.

Så nu har jag så smått börjat gå igenom lite av mina saker. Faktum är att jag gör mig av med mer och mer av mina prylar vid varje flytt, så det blir Feng shuiat som fasen. Jag har sålt de flesta av mina möbler och jag försöker som sagt var rensa bland prylar. Och kläder! Och skor! Och skönhetsgrejs!. De där sista tre är de mest akuta. Jag har tänkt på bloppis, och det lär jag ha. Men allt kommer jag inte orka bloppa iväg, utan funderar över om man kan ha någon slags loppis hemma kanske? För er läsare? Om några vill komma och köpa kläder och skor. Jag vet inte om det kan funka?

Det var min lilla boendehistoria mellan 2005 tills nu (innan dess var jag sambo i Osby och sen singel i en trea. Också i Osby). Nu är det dags att gå tillbaka till kläder, skor och smink. Kasta, spara, sälja.
Kram på er!

Fram med flyttkartongerna igen Läs mer »

En vanlig men bra helg

Hej mina fina. Har ni haft en bra helg? För min del har jag haft en mysig lördag och en småslö söndag. I lördags kom nämligen min vän Rebecca förbi med sin söta lilla Ottilia. Så härligt att träffa dem båda, för faktum är att jag inte träffat många vänner överhuvudtaget sen coronaskiten satte igång. Folk har inte velat hälsa på och jag har själv inte åkt iväg mycket mer än att hälsa på mamma och pappa några gånger. Men igår så fick vi alltså finbesök 💗

Lite bekymrad min men hon är så snäll den där tösen.
En blivande influencer? Hon hade koll och försökte sätta på sig dem själv. Kanske inte helt enkelt när man är tio månader så jag hjälpte till lite.
Man kanske inte tror det av bilden här att döma, men de här två hängde så fick jag och Rebecca lite tid att sitta och prata. Thomas är så himla förtjust i barn (han har ju två egna dessutom).

På kvällen hörde vi musik från något grannhus och det lät som ett band som spelade så vi passade på att ta en promenad för att se vart det kom ifrån. Musiken hördes tydligt så jag och Thomas tog oss en liten dans på trottoaren, dock har jag ingen bild på detta 😉 Men däremot på skylten en annan granne har satt upp…

Självklart stannade vi och pussades. Är det pusshållplats så är det liksom.

Idag har vi gjort en del saker på ”att göra-listan” och det är ju så skönt när man kan bocka av saker från såna. Sen har vi mest bara slöat, beställt pizza och tittade på ”Skånska mord” med Ernst Hugo Järegård. Den mannen alltså…så väldigt bra skådis och så jävla obehaglig att det kryper i skinnet på en. De där filmerna om de skånska morden må vara gamla nu, men jag tycker ändå att de håller. Det behövs ingen läskig musik (det finns ingen alls), inga specialeffekter eller sådant modäärnt datortrix – det räckte med bra skådisar plus att man vet att historierna byggde på verklige händelser. Hu!

Ja det var min oglammiga, vanliga och mysiga helg. Jag vet att en del läsare saknar livet jag levde i Stockholm med utgång, drinkar, restaurangbesök, events, pressmöten och goodiebags. Men det var då. Nu har mitt liv tagit en annan riktning med man (nej vi är inte gifta men han är ju en man), två bonusbarn, hus, trädgård, grodor och salamandrar. Jag hoppas att ni vill fortsätta följa mig. Tanken är att när jag flyttat in på riktigt (om cirka en månad) blir det att jag (mer än nu för jag gör det redan) sätter min prägel på inredningen och visar den. Så jag utökar mode och skönhet med inredning har jag tänkt. Och jag tänker ju åka upp till Stockholm också för jag saknar såklart vännerna där.

Det var det för idag. Imorgon blir det läkarbesök och andra ärenden så nu ska denna här strax krypa till säng.
Kram på er ❤️

En vanlig men bra helg Läs mer »

Om ångest och fobier

Då satt felefonen fast i väggen…

Invasofobi. Har ni hört talas om det? Kanske inte, men telefonfobi klingar säkert mer bekant. Många tycker att det är hur löjligt som helst – varför vara rädd för telefonen, eller mer precist telefonsamtal? Skitlarvigt. Men fobier är inte alltid så logiska. Jag menar, hur logiskt är det att vara rädd för spindlar i sverige? Folk som får panik över en husspindel? Man VET att den inte kan skada en men obehaget och hjärtdunket är där likförbannat. Som ångest, den är inte heller logisk alla gånger.

Jag har telefonskräck och har haft så länge jag kan minnas. Googlar man invasofobi står det att många unga är rädda för telefonsamtal idag. Säkert mycket beroende på att de helt enkelt är så vana vid att kunna sms’a och maila istället. Man behöver oftast inte prata i telefon. Men jag som växte upp innan mobiltelefonens inträde (fick min första 1997 då jag var 25 år) har inte sms och annat att ”skylla på”. Jag vet att om man skulle ringa och beställa pizza så ville jag inte vara den som gjorde det. Jag gör det ibland, men det är nästan så att man får pistolhota mig. Nästan, inte riktigt.

Fobier må te sig löjliga men man kan ju inte hjälpa det. Faktum är att jag försökt få bukt med denna telefonångest genom att verkligen utsätta mig för telefonsamtal i mängder. Jag jobbade nämligen på Ikea kundservice en sommar. Jag satt på avdelningen (alla satt då tillsammans i samma lokaler, men i grupper vet inte hur det ser ut nu) för kök. Snacka om att jag fick ta telefonsamtal! Och som sånt jag från början inte kunde. Jag visste inget om täckskivor, lådfronter, fläktar, stommar osv. Att då behöva svara på samtal om det….ÅNGEST!. Men jag klarade det. Men ångesten kom tillbaka i alla fall.

Det är ju givetvis ett aber att känna såhär när man är journalist. Att inte vilja ringa upp folk. Men i jobbet har det varit annorlunda, jag har fått tvinga mig till det för ofta är det tvunget helt enkelt.

Ångest behöver inte handla om något så specifikt som telefoner, spindlar, ormar osv, utan det kan vara mer generellt. Jag får ångest i hela kroppen ibland, och det utan att jag riktigt kan förklara varför. Jag kan resonera och vara logisk kring det, men ångesten dämpas inte för det. Idag har jag ångest i kroppen, en jäkla obehagskänsla som jag inte riktigt vet vart den kommer ifrån. Mormor skulle ha fyllt 101 år idag, men hon dog två månader innan sin födelsedag. Att jag inte fick krama henne under våren, att jag såg och hörde hur ledsen hon var över det här jävla coronaviruset och att hon därför inte fick träffa släkt och vänner. Det gjorde ont i hjärtat. Jag vet inte om det är de tankarna som utlöst ångesten idag (för jag försöker ju att tänka på alla roliga minnen istället) eller vad det är. Ofta behöver det ju inte vara något specifikt. Sånt här är svårt att förklara för de som aldrig upplevt ångest eller fobier. Det är lätt att bli avfärdad med att vara överdriven eller tramsig, och då vill man ju absolut inte öppna sig och berätta.

Ångest är ett helvete. Jag är säker på att jag inte ensam om detta, och ville bara berätta att jag känner med dig som också fastnar i dessa jobbiga känslor.
❤️❤️ Stor kram ❤️❤️

Om ångest och fobier Läs mer »

Ny kofta för när temperaturen sjunker

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Cellbes

Idag har jag varit en liten (typ en halvtimme) på Emporia för att bland annat försöka få till några bilder på nyheter. Planen var bland annat att prova den stickade tröjan jag lade upp igår, men tji fick jag för den fanns inte i butik än. Men jag hittade ändå några plagg, och hade med mig en ny kofta hemifrån ifall jag skulle frysa. Det gjorde jag INTE kan jag ju säga. Jag vet inte varför jag ens trodde det. Men fördelen var att jag kunde ta en bild på den.

Den här koftan är ganska tjock och stadig så den är mer som en kort kappa eller kavaj. Jag tänker ha den som en övergångsjacka nu. Snygg på kontoret också när det blir lite kyligare.

Närbild på tyget (den är alltså svart)

Koftan finns i tre färger – svart, beige och blå. Länk kofta.
Storlekarna går från 34/36 till 62/64. Jag har 50/52.

Det var kvällens tips från mig, mer kommer såklart.
Kram och sov gott (eller godmorgon…god middag eller när ni nu läser. Hur dags brukar DU läsa?)

Ny kofta för när temperaturen sjunker Läs mer »

Nu börjar förfallet…

Provning för 2 år sen.

Ja det är dags nu. En synundersökning ska bokas för på kvällarna när ögonen är trötta är det redigt suddigt. Och texter på schampoflaskor och liknande är en utmaning 😜 Jag börjar bli gammal helt enkelt. Eller medelålders i alla fall. För om jag blir som mormor är jag inte ens halvvägs än.

Jag känner mig inte så gammal heller och Thomas dotter sa nyligen att jag ser ut som 23. Med smink på iaf. Utan ser jag äldre ut, haha. Men ögonen börjar som sagt var känna att jag närmar mig 50.

Så det lär bli nån slags glajjor för denna här. Och att hitta såna -sheise alltså. Jag har skojprovat en massa genom åren men jag är superkräsen. De måste kännas helt rätt. När jag väl ska prova i skarpt läge så får ni helt enkelt hjälpa mig.

Kram på er ❤️

Ps. Ett litet tillägg är att jag HAR haft glasögon. För 15 år sen skaffade jag riktiga då jag främst såg sämre på långt håll. Jag har billiga läsglasögon för ”schampoflaskor” redan, men tänkte ta och kolla synen till att börja med 😊

Nu börjar förfallet… Läs mer »

Nya små lack till mina små händer

Hej på er! 24 augusti idag alltså och 4 månader kvar till julafton. Det må kännas lite vemodigt att sommaren går mot sitt slut nu, men eftersom jag älskar julen får jag se fram emot den istället. Ikväll gick dessutom Love Actually på tv så jag har nyss fått både julvibbar och en dos kärlek. Det får jag ju iofs av Thomas också, men via film när man sitter och fånler är ju inte heller fel 🙂

Men innan det blir jul ska det bli höst och med den snygga höstkläder, skor och smink i fina höstiga toner. Och nagellack. Det har varit mycket rött på mina naglar i år, men nu har jag fått hem ett gäng lack i väldigt fina, mjuka höstfärger från Depend.

Den här serien heter Modern legacy och släpps i butik den här veckan.
Så många fina färger.
Den första jag testade var den här grålila färgen med nummer 638.
Det är svårt att få till färgerna men här tror jag att jag fångat nyansen ganska väl. Så himla fint.
Jag har hunnit testa det här också. Ett bordeauxfärgat lack.
Tadaa! Lite mörkt i rummet så det blev en grynig bild (pga gammal mobil som är kass på kvällsbilder), men lite ser man och den här är också väldigt fin.

De här två har jag alltså hunnit testa so far. På händerna vill säga, för jag har även ett mörkt grafitgrått lack på tånaglarna. Oftast är det svart som gäller på fötterna, men nu har jag alltså mörkgrått. En ska våga förnya sig 😉 Och de där smålacken är ju perfekta när man vill testa nytt för de hinner inte torka, plus billiga.

Kram på er!

Nya små lack till mina små händer Läs mer »

Turistande i Stockholm med Thomas och barnen

Numera är jag ju turist och inte boende i Stockholm. Thomas har varit lite i Stockholm och barnen hade inte varit där alls. Så vad göra? Speciellt som vi bara hade en och en halv dag på oss. Och jag med mina jävla (sorry men här behövs kraftuttryck) artrosknän som hindrar mig från att gå några längre sträckor. Lite gående men se en del alltså. Som inte barnen blir fullständigt uttråkade av heller… Så efter frukosten och sen upp på rummet för att fixa oss (osminkad i mysbrallor är min melodi när jag går ner för frukost oavsett om det är hotell eller hemma) var det dags att ge oss ut på stan.

Eftersom vi bodde på Hötorget är det ju nära till allt, så vi promenerade bort till Sergels torg så jag kunde visa dem fontänen där Samir och Viktor skulle bada nakna, och där det görs en del knarkaffärer och samlas folk vid idrottsfiranden och demonstrationer. Kort sagt, det plattan är känt för. Sen gick vi till spårvagnen. Vi tog första/sista hållplatsen vid Åhléns för att sen åka vidare ut på Djurgården. Det är en trevlig liten tur där man kan peka ut sånt som kan intressera en 46, 12 och 7åring. Som Strandvägen med alla dyra lägenheter, NK såklart, Djurgårdsbron och sen ute på Djurgården finns ju Skansen, Abba-museet och Gröna Lund. Vi sket i Skansen för helt ärligt tycker jag inte att det är så himla kul där. Förutom akvariet då. Ska man dit ska man dessutom ha mer tid. Tyvärr var ju Gröna Lund stängt så vi stannade helt enkelt kvar på spårvagnen så var jag guide.

På tillbakavägen hoppade vi av vid NK och tog även en sväng inom Gallerian (det var inte jag som ville gå i affärer även om man kan tro det ;). Sen blev det promenad mot hotellet och mat på Kungshallen.

Vi passade på att köpa med oss lite Cava och Cola till hotellrummet så vi kunde skåla för vår mini-tripp till Stockholm.
Efter att ha slappat på hotellet (barnen ville ju njuta av det fina hotellrummet) och svidat om tog vi tunnelbanan (också det en nyhet för barnen) till Gamla stan och Engelen där vi slog oss ner på uteserveringen för drinkar. Givetvis skulle barnen också ha drinkar 😀
En frozen strawberry daquiri för mig och Mojito för Thomas.
Att strosa i Gamla stan på kvällen är både mysigt och framförallt skönt att slippa alla turister som annars trängs där. Jag vet dock inte hur det är nu när det är Coronapandemi. Men i vanliga fall får man gå i snigeltakt bakom alla fotande japaner, amerikaner, italienare och tyskar. Nu hade vi stadsdelen mer eller mindre för oss själva.
Ett måste i Gamla stan är den smala gatan och trappan i Morten Trotzigs gränd som utgår från Västerlånggatan.

Det var vår tisdag i Stockholm. Onsdagen var vår sista dag och dags för utcheckning. Tyvärr gick halva dagen innan vi kom iväg för efter frukosten fick jag något helt djävulskt ont i magen. Mensvärken från helvetet helt enkelt. Svinmycket och så ont att jag kräktes och sen bara låg och stönade av smärta på sängen. Jag har aldrig varit med om det förut så jag antar att det är lite otäcka syndrom man kan få när man närmar sig (eller är i, jag vet inte) klimakteriet. Så tyvärr gjorde det att jag bara inte kunde ta mig iväg förrän det onda gett med sig och jag sminkat om mig (grät floder av smärtan).

Hur som helst så hade Oscar önskat sig att få åka till Mall of Scandinavia så det gjorde han och jag, samtidigt som jag skickade iväg Thomas och Malin med buss till Tekniska muséet så de slapp gå i affärer. Just tekniska var väldigt uppskattat då det finns en massa saker att göra där för barn. Så om ni turistar i Stockholm med barn, ta gärna en sväng dit då. Själv har jag faktiskt aldrig varit där, men hade fått tips av vänner att det är en höjdare för barn där.

När vi väl möttes upp sen var det dags att dra till hotellet för att hämta väskorna och sen iväg till parkeringshuset vid Vikingterminalen där vi hade ställt bilen. Det blev sen nattkörning hem till Skåne igen. Eller Thomas körde och jag satt och hejade på samtidigt som vi försökte få barnen att sova i baksätet. Jag tror att vi var hemma vid tre-halv fyra på morgonen.
Jag tror att de var nöjda med att ha fått besöka huvudstaden för första gången. Så får jag hoppas att det blir fler och längre turer dit så jag hinner visa mer av stan 🙂 Sen vill jag ju dit snart igen för en tripp som inte är för barnens skull, utan för min egen och ev Thomas om han vill med. Men det kommer.

Kram på er vänner

Turistande i Stockholm med Thomas och barnen Läs mer »

Guppar runt på munken för att palla med

Hej kära ni. Snacka om varm och skön dag idag! Skön när jag fick svalka mig i vattnet i alla fall. För annars har jag svårt för höga temperaturer. På vintern fryser jag lätt och på sommaren blir det gärna för varmt. Min skala på lagom är inte sådär bred har både jag och Thomas kommit på. Helst vill jag ha 21,5 grader inomhus. När det blir över 23 är det för varmt.

Pust och stånk.

Till skillnad från mig så älskar Thomas värme. Han njuter i fulla drag och sover gärna några timmar i stekande sol. Galen säger jag.

Solnjutaren nummer ett.

Ska jag riktigt njuta av en varm dag så är det som sagt svalkande vatten som gäller. Antingen hav, sjö, pool eller till och med trädgårdsslangen med iskallt brunnsvatten blir jättebra för annars dunkar det i hela kroppen och jag mår skit av värmen.

Vi skaffade en pool och den är lika mycket för min skull som för när barnen är här.
Jag måste alltid doppa huvudet för att känna att jag har badat. Kärringdopp med torrt hår gör liksom bara nytta i två minuter. Här hade jag fortfarande torr tofs men några minuter efter bilden var tagen plumsade jag ner i vattnet för ett redigt dopp. Och ja, valkarna syns men va fasen, jag ser ju ut såhär.
Som synes guppar jag runt på en stor munk. En jag köpt till mig själv. Thomas dotter tyckte att den var vår, men nope, den är min haha. Självklart får kidsen låna hur mycket de vill, men munken är min ;P
Och som sig bör på varma dagar så grillade vi. Majskolvar, korvar, kött och bakpotatis. Allt var gott men en majskolv med smör och salt är fasen svårlagen alltså.

Det var vår söndag. En del av den i alla fall. Imorgon blir det en massa ärenden och grejs, men jag hoppas hinna njuta lite av solen också.
Ha en skön måndag vänner. Kram på er!

Guppar runt på munken för att palla med Läs mer »