Ibland försöker jag lysa upp i vintermörkret

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Cellbes

God eftermiddag mina fina. Jag hoppas att ni har det så bra ni bara kan. Här är det helt okej får jag ju säga. Jag lufsar runt i mysbrallor och fleece men tänkte ta mig ett litet ryck med dusch och smink strax. Och så håret då. Det tvättar jag mest och låter självtorka. Det har varit så slitet och gräsligt så det har varit i skriande behov av en paus från det mesta. Så på så sätt har väl pandemin och allt vad den innebär med social distansering osv varit bra. För håret då alltså, inte i övrigt. Men det fattar ni ju. För när jag mest varit hemma har håret fått leva sitt eget liv. Men nu är det i behov av fix. Starkt behov. Så det kommer – ni får stå ut med hur jag ser ut tills dess 😉

Hoho, är det nån hemma? Det sitter en såndär kläpp på dörren här och jag hoppar högt varje gång nån bultar loss med den. Jag tror jag ska ta och fixa dit en dörrklocka så jag slipper riskera att pinka ner mig om jag går förbi dörren samtidigt som det knackar…
Som ni ser så KAN jag vara färgglad också. Inte bara svartklädd, hehe. Här lyser jag som en neonskylt i vintermörkret. Tröjan är väl inte riktigt så neonig som den ser ut här, men cerise är den. Och den finns i ett gäng andra färger också, från stl 34/36 upp till 62/64. En bra vardagströja. Länk tröja.
Helt igenom färgglad är jag ju inte, men 50% är ju inte illa. För jag älskar ju faktiskt svart så nu blev det svarta jeans till. Och svarta kängor. Länk jeans och länk kängor. Kängorna är väldigt sköna, men lite för knepiga i vristpartiet för mig för de pösar liksom till sig där, kan vara för att jag har för breda vrist/vader för dem. Det blir nog en annan modell, fast med samma touch funktion i sulan. Jeansen är dock superdupersvinsköna.. Kanske lite för långa för mina korta ben, även i den kortare längden (de finns i två längder), men de funkar. Finns i 9 färger från stl stl 34-60.
Blek igår, men idag har jag dragit på med brun utan sol i fejjan. Bus från Ida Warg blev det så nu hoppas jag att den gett färg (ska som sagt var duscha strax så får vi se vad reslutatet blev av det hela).

I övrigt sitter jag och skissar på ett gäng artiklar och intervjuer jag tänkt ge mig i kast med. Jag har tusen och en idéer och det är nog dags att förverkliga dem nu. Och en bok. Detta är saker jag verkligen tänkt köra på med i helgen när Thomas ändå är i New York. Helsike vad jag ska brainstorma!
Men nu är det dags att svabba av mig och sätta lite mascara på frallorna innan jag drar bort till ica.
Kram på er och ha en fin eftermiddag ❤️

1 reaktion på ”Ibland försöker jag lysa upp i vintermörkret”

  1. Hej Louise!
    Du är jättefin i den färgglada tröjan! Ja med det svarta till också. Rent allmänt tycker jag att du bär upp de kläder du visar väldigt bra! Många idéer har du också vilket väl tyder på ett rätt bra mående, eller hur, visst är det så? Din framtidstro har vuxit betydligt vad jag förstår. Härligt att du hamnat så rätt i livet! Minns att du kändes helt annorlunda när du bodde i ettan i Stockholm. Allt gott för framtiden!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *