Hej mina vänner
En liten varning såhär i början av inlägget för här kommer jag att gnälla av mig så det står härliga till. Och jag kommer svära också. Så ni som inte gillar sånt, hoppa över så mår vi alla bättre 😉
Jag hoppas att ni mår bra? Som vanligt har det blivit glest med inlägg i bloggen trots att jag lovat att komma igen och skriva mer. Jag ber om ursäkt för det men jag har varit ganska trött på sociala medier överhuvudtaget den senaste tiden. Det har varit så mycket skitsnack innan och efter valet att det står mig upp i halsen. Och med det menar jag inte bara hur okända kastar skit på varann i kommentarsfält, utan också hur folk gör det på sina vänner på Facebook. Där skriver man ju till och för de man faktiskt lagt till som vänner. Jag vet inte om man tror att andra ska läsa? De som röstar på blå blocket slänger skit på de röda och tvärtom de som röstar på det röda blocket kastar skit på de som röstar blått. Alla uppmanade en innan valet att rösta rätt. Ja det gör man väl om man röstar på det man tror på, inte för att man röstar som den som uppmanar till det ”rätta”.
Sedan är jag också trött på folk som kommenterar artiklar. Ofta är det gnällkärringar och gubbar som inte läser mer än rubriken. Eller de som ska förminska andra (oftast kändisar) genom att skriva ”vem är det?”. Okej om man verkligen vill veta och därför frågar, men ofta är det ju bara för att visa hur oviktig den där människan det skrivs om är. Jag blir så trött på sånt. Ibland kommenterar jag själv, som när en dumfan skrev om hur influencern och fotbollsfrun Maja Nilsson Lindelöf borde bli rånmisshandlad av ett gäng Manchesterbusar så hon skulle få uppleva lite spänning i sitt liv. Detta för att det i artikeln stod om hur hon tycker det är ensamt och trist när vännerna flyttar ifrån området, och även landet, där de umgåtts mycket. Vad har man ens i huvudet som kommenterar så? Då kunde jag inte hålla mig. Han försökte då förminska mig genom att kolla på min fb-profil och skrattade åt att jag är utbildad journalist på Södertörns högskola. Jag vet inte vad som var så kul med det, men det tyckte han uppenbarligen. Nåväl, jag skrev även till tidningen och sa åt dem att moderera kommentarer så såna slödder inte ska få stå kvar. Så de tog bort hans kommentar och det var ju bra. Men för det mesta ska man låta bli att mata trollen och bara ignorera dem.
Men ändå, jag blir så trött på folk. Som när tjocka människor har mage att uttala sig och visar upp sig i sociala medier. Jisses! Då ylas det högt om att det ju är faaaarligt att vara så fet. Att man minsann inte ska göra det modernt att vara tjock. Att man får skärpa till sig och banta. DET mina vänner blir jag galen på. Får inte tjocka människor finnas och synas? Det är väl ändå ingen som är tjock som faktiskt förespråkar att andra också borde vara det. Som säger att det är jättenyttigt att vara tjock. Det säger ingen (vad jag vet). Däremot att tjocka har samma rättigheter (och även skyldigheter) som vem som helst. Att man inte alls ska behöva gömma sig bara för att ens kropp är tjock. Att sjukvården ska vara lika för en tjock som för en smal, för det är den då inte. Är man tjock får man stämpeln ”fet” och så beror alla krämpor på det, punkt slut. Naturligtvis inte för alla då det ju finns bra läkare också, men det är inte ovanligt alls att man blir bemött med att man är en tjockis och därmed får sämre vård.
Och kläder. Det har jag ju tagit upp väldigt många gånger. Det vill säga om att det är svårt att hitta snygga kläder när man drar stora storlekar. Kläderna har kass passform(som kostymer som ofta är raka med noll passform), ofta fula mönster och ska ofta tantas till med lite ”tuffa” nitar och fjantiga ”peppande” ord. Det ska vara så jävla happy happy på tshirts och nattlinnen för tjocka. Kläder blir dessutom ofta jättejättelånga i ben och ärmar om de går upp i storlekarna. För ALLA som drar storlek 52 är närmare 2 meter långa och har armar och ben därefter. Och tvärtom ALLA som drar storlek 36 är 160 cm med korta ben och armar. Suck. Det funkar inte så. Jag fattar att man inte kan ha kläder som passar ALLA, men just det där med ärmar och ben i stora storlekar stämmer ganska sällan. Medellängden på en svensk kvinna är 166 cm (för män 179,8 cm) så man kunde kanske gå lite mer på vanliga kroppslängder än att ta för givet att om man är bred så är man också lång.
När jag ändå gnäller av mig så tänkte jag ta upp lchf-mattanten Katrin Zytomierska, och hur hon bjöd in till 45 årsfest med tema horor och hallickar, fast på engelska då så det låter lite coolare (hoes and pimps). Varför vill man ens ha fest med sånt tema? För att få klä sig i kortkort, urringat och lack och känna sig sexig? Sen att exet Bingo och hans nya tjej Julia klädde ut ungarna också till horor är bara så skadat. Äh, jag skriver inte mer om det för det är lite som att slå in öppna dörrar.
Sådär, nu har jag gnällt av mig lite. Fy fasen vad skönt det är ibland att bara så skriva av sig sånt som skaver i sin egen blogg.
Puss och kram på er