Lucian Louise firar dagen lite lagom

Nu är det bara en timme kvar av Lucia och jag hoppas att ni haft en fin sådan dag. Själv har jag inte sett en enda liten lusse så jag tog på mig kronan själv. Varför inte liksom? Jag blev aldrig Lucia i skolan tyvärr, för ja det hade jag gärna velat, men så blev det inte så det tar jag igen nu 🙂
Tanken var att lussa för Thomas i morse men tyvärr så åkte han iväg till Usa då han tog en extra tur. Så nu ses vi på måndag. Faktum är att han kommer att vara iväg alla helger hela december vilket är ganska trist eftersom jag inte har någon att umgås med här nere.

Jag tog på kronan och ringde mamma och pappa på facetime och spelade sen in en liten snutt till Instagram. Ni som följer mig där har kanske redan sett den 🙂

Den här kronan hittade jag bland julpyntet och jag gissar att Thomas köpt den åt sin dotter för längesen, men den har aldrig blivit använd då hon bor med mamman och bara är här några dagar i månaden. Så nu är den min 😛

Pyntet är klart här, förutom granen i uterummet som jag tänkte slänga ihop imorgon. Den kommer inte bli lika pyntad som den här inne eftersom vi ju inte är i uterummet på vintern. Men den lyser ändå fint in i köket, så lite kulor får det bli.

Och nu när jag ändå är i farten med ett nytt inlägg så vill jag tacka er som kommenterat. Tack så mycket rara ni! Det är så kul att se er och höra lite om er, det betyder så mycket ska ni veta. Jag känner mig som sagt ganska ensam här nere i Malmö och hade flyttat för längesen om det inte vore för att Thomas bor här, men när ni skriver så känns det mindre ensamt faktiskt 🙂

Nu ska jag snart ta och göra kväll här, eller snarare gå och lägga mig i tid för en gångs skull. 11 nätter före jul, och jag har en del att göra imorgon så nu sover vi.
Kram på er ❤️

8 reaktioner på ”Lucian Louise firar dagen lite lagom”

  1. Jag var inte heller Lucia i skolan men blev det vid ett luciatåg som jag ordnade på min arbetsplats 🙂
    Vad gäller att skaffa vänner så är det inte alltid så enkelt, men det finns ju t ex grupper på facebook där man ordnar sociala träffar i syfte att lära känna fler. En sak jag skulle vilja göra är att vara med på språkcafe, där man träffar personer som inte är så bra på svenska för att stötta dem i att lära sig språket. Tyvärr brukar de vara dagtid, och jag jobbar då. Hoppas du kan lära känna lite fler!

  2. Känner igen det där med ensamheten.
    Flyttade 65 mil för kärlekens skull 🙂
    Visst jag känner folk via jobbet. Men som man liksom inte känner på ett djupare plan. Jo 2 fd arbetskamrater. Men vi ses inte så ofta. Vardagen ramlar på liksom. Närmsta familjen har sin tid också ❤️

    Men hur som helst. Synd att vi som kommenterat här nu inte bor i samma stad. Då hade vi kunnat hängt, umgåtts och skapat nya bekantskaper 🌸🙂

  3. Åh vilken fin lucia:)

    Känner igen det där med nätverk. Bor flera timmar från släkten och trots att vi nu bott här i denna stad i ett antal år så har jag inte lyckats lära känna nästan någon att umgås med, det är så trist. Det känns som om alla har sitt här , de har sin släkt, barndomskompisar osv.. Bara en sån grej som att gå på bio eller ta en fika på stan skulle jag vilja göra. Jag jobbar i en annan stad, så mina kollegor bor inte här, tror annars det varit lite lättare kanske.

    Blir lite nyfiken på var du skulle vilja bo egentligen? I samma stad som dina föräldrar? Eller tillbaka till Sthlm? Min mamma lever inte längre och nu märks det att pappa bor långt bort, det är sånt man inte tänkte på som ung att de nångång blir gamla och att det är opraktiskt att bo långt ifrån…

  4. Jag blir också ensam efter en skilsmässa och även om jag har några vänner så har de sitt och kan inte träffas så ofta som jag skulle vilja. Jag har börjat gå på Friskis och svettispass för att träffa andra och även lagt ut på FB att jag går promenader 2 gånger i veckan och frågat om någon annan vill hänga på. Det har några gjort så nu har jag några nya vänner, än så länge har vi inte träffats hemma hos någon då det är så nytt men det är så roligt med nya vänner!

  5. Kan förstå. Flyttade till Norge för 27 år sedan (oj vad tiden går) och visst saknar jag familj och vänner i Sverige. Men jag har haft tur och fått nya vänner här. Mina föräldrar bodde i Landskrona, och dit var det 55 mil. Många långa resor blev det när de fortfarande levde. Njuter själv av julförberedelser, idag blev det fruktkaka. Önskar dig en fortsatt fin december.

  6. Jag flyttade 100 mil för kärleken, efter många år känns det som jag är den med större nätverk än honom 😄
    Bl a genom kör och volontärarbete.
    Jättefin julkopp och det ser så gott ut med lussekatt!

  7. Hej Louise!
    Tack för din h/ärliga blogg som jag läst i många år men bara kommenterat sporadiskt. Här har lite julpynt kommit upp med hjälp av vännerna – jag är så sjuk nu att jag inte klarar det själv. Ha en fin tredje advent!
    Marie

  8. Känner igen ensamheten… Har visserligen barn men dom är stora nu så de har fullt upp med sitt. Men det vore ju kul om dom ville hälsa på ibland. Mina vänner är oxå boende på annat håll vilket är så tråkigt. Till slut blir iallafall jag väldigt passiv och orkar inte ens ta mig ut för en promenad, och det är inte bra heller. Har nästan blivit folkskygg på kuppen. 😐 Hoppas du får en fin dag iallafall!💖

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *