En liten berättelse om att inte fega ur

Godkväll mina fina. Har ni haft en bra helg? Bara det att det varit sol gör ju att man liksom känner sig mer levande igen. Faktum är enda gången jag minns att solen varit framme i november var på min födelsedag den 17e. Då var jag nere vid sjön i Osby och fotade lite. Ni som har mig på Facebook har ju sett någon bild, men eftersom jag inte tagit vinterlandskap-i-snö bilder eller som här i Malmö – stad-utan-snö-men-sol i helgen, så får ni ett par bilder från då 🙂

Det var en såndär dag med blek höstsol, inte riktigt som nu i helgen då solen lysten starkare. Men det blev liksom lite magiskt på nåt sätt. Inget filter behövdes.

När jag stod här på udden och tittade bort mot bryggan där jag badar om somrarna, så såg jag en drös högljudda ungdomar som stod och var tuffa inför varandra. De fortsatte att stajla (för de två tjejerna som var med antar jag) genom att göra sönder en soptunna som stod där. En sån där fyrkantig i plåt ni vet som brukar vara på offentliga platser. De slängde plåtbitar i vattnet och själva påsen gick samma väg. Jag tänkte, hmm..ska jag säga något eller inte? Jo va fan, jävla skitungar så gör man inte.

Så jag stegade iväg mot gänget och då sprang de iväg. Alla utom en. Jag frågade lugnt vad de håller på med? Självklart var det ju inte han… Och då kom resten av gänget tillbaka. Kanske 8 killar i 13års åldern. Jag tänkte att nu jävlar åker jag i vattnet jag också. Men skit samma, jag frågade ändå om de inte tycker att det är väldigt onödigt att förstöra soptunnan för då kommer det ju att bli väldigt skräpigt och äckligt vid sjön. Ja jo, det höll de ju med om. Samtidigt som jag själv var lite avvaktande mot killen närmast mig som stod och klickade med en braständare lite för nära mitt hår för att jag skulle känna mig bekväm.

Men det visade sig att de lyssnade på mig. Så de gick och hämtade upp soppåsen och jag sa att det var bra gjort och att blev en liten present på min födelsedag. Och gänget bara…va? Fyller du ååår? Och så stämde killarna och de två tjejerna upp i “ja må hon leva”, hurrade och bjöd på chips 😀 Med min lilla berättelse så menar jag bara att ofta funkar det bra att vara rak och lugn, istället för att skrika och gapa. Man fångar fler flugor med honung än med ättika sägs det ju. Så det blev en kul vändning och jag gick från sjön med ett flin (okej, tjejerna sa också att jag inte ser alls ser ut som 47, så det gjorde ju flinet bredare, hehe)

Ja det var bara det. Nu är det läggdags för oss här. Jag sov tre timmar natten mellan lördag och söndag så jag är bra mosig nu. Kram på er!

14 reaktioner på ”En liten berättelse om att inte fega ur”

  1. Ja jag blev lite förvånad över att de gick ner ganska omgående och hämtade påsen. De hoppade däremot inte ner i det kalla vattnet för att hämta soptunneplåten. Men man kan inte få allt 😀

  2. Tack. Och ja det visade sig vara rara ungdomar 🙂 (sen om de slängde tillbaka påsen i vattnet när jag gått vet jag ju inte…)

  3. Ja om man är arg och hetsig lär de bli likadana tillbaks. Bättre att försöka resonera 🙂

  4. Så fint och bra gjort av dig 🙂 Inte alla som vågar tyvärr.
    Ha en fin dag och grattis i efterskott fina du 🙂

  5. Kul att det blev den responsen från ungdomarna, och peppande för oss (och dig) att fortsätta göra så vid liknande tillfällen!

  6. Så bra gjort! Jag blev glad av att läsa vad du gjorde! Kram till dig som visade civilkurage!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *