Helgplaner

Godmorgon solstrålar! Fredag! Har ni roliga planer på g för helgen? Jag ska på middag hos några vänner ikväll, det ska bli hur trevligt som helst. Jag vet dessutom att de båda är ena överdängare på att laga mat. Jag själv kan om jag vill men jag vill inte. Men innan middagen ska jag städa och fixa lite av varje.Ha en luuuvley dag nu! Puss

Den här kan jag tänka mig både till vardag och fest beroende på hur man matchar den. Indiska såklart.
Med ett fint halsband blir det genast mer fest. utan smycken och till converse blir det mer casual. Perfekt att ha på jobbet om man ska på aw eller annat festligt efteråt.

Det här är enligt Hm en strandklänning men jag är sällan finklädd på stranden. Där svettas jag,pressar och badar och ser allmänt för jävlig ut. aldrig piffig i långklänning. Den här hade jag gärna haft till fest eller så. Eftersom den är genomskinlig så jag har jeansen kvar under på bilden, föredrar en underklänning istället;) 199:- på HM.
Continue Reading

Sjalkärlek

Indiska

Jag har ju glömt visa senaste sjalkärleken! Nej jag har inte köpt, jag FÅR inte köpa fler för jag har två stora lådor med sjalar. Men OM jag skulle köpa en så hade jag nog köpt den här. Inte så lång och mer passande för svala sommardagar än de stora man haft i höst/vinter.

Det var längesen jag dejtade(på tal om kärlek, om än till en sjal) nu så ni har ju faktiskt inte fått höra ett enda dugg om alla dejter eftersom jag ju var sjuk när jag började här för amelia och sen dess inte kommit in i dejtingsvängen igen. Det får bli ändring på det nu så jag får skvallra lite med er om det också 😉 Lite. Vill ju inte skrämma bort eventuella ”offer”. Är det någon som har numret till Henrik Lundqvist förresten? muhahaha. Kräsen? Jag? Öh..lite 😀

Nu ska jag sova. Nattnatt sötisar!

Continue Reading

Varför är du överviktig?

Jag lovar att det inte ska bli någon slags bantarblogg här men eftersom jag vet att jag inte är ensam om att kämpa med vikten så tänkte jag ändå dela med mig av mer tankar. Igår var jag ju på viktgruppsmötet och där får vi frågor som vi ska begrunda och ta med oss. Ofta sitter ju övervikten i något helt annat än bara tuggandet eller att man faktiskt är hungrig. Det är ju mer suget som är det pissjobbiga. Att gå från matbordet men fem minuter senare ändå vara sugen på något sött. Hjärnan vet ju att jag är mätt så suget sitter ju inte i hungern.

Att försöka stanna upp och fråga sig VARFÖR jag vill ha det där söta är ganska bra. Jag menar inte att man ska förbjuda sig. Men jag tror att ju oftare jag kommer fråga mig själv den där frågan och dessutom tvinga fram ett svar, desto mindre kommer jag att välja något sött. Jag vet inte än för jag är bara i början av min resa. Men jag har börjat fråga mig den frågan när jag handlar och det där jävla godiset nära kassan lockar. Varför ska du köpa det när du ju egentligen är hungrig just nu? Gå hem och ät din middag istället. Så försöker jag resonera.

Den här frågan ställer jag mig själv men vi fick även en lista med frågor på mötet. Jag tror begrundandet över frågor om sin övervikt och sug är en bra början. För HUR man ska gå ner vet ju de flesta rent logiskt. Gör av med mer energi än du stoppar i dig. Enkelt att säga men svårt att göra. Man är ju knappast dum i huvudet bara för att man väger för mycket. Jag blir riktigt irriterad när folk kommer med ”goda råd” om att röra på sig och äta regelbundet. No shit Sherlock? Det hade jag ingen aaaaning om. Däremot tror jag på frågor till en början och små små förändringar i samband med frågorna. Medvetenhet. Om du är medveten om skrotet du stoppar i dig och inte bara gör det av gammal vana och tristess så kanske det blir svårare. Att trösten som kommer från chips, godis, kakor, glass och annat bottnar i annat. Varför tröstar jag mig med att tugga?

Några av frågorna vi fick igår var :

Ser du några hinder för att gå ner i vikt?

Vilka möjligheter har du att gå ner?

Vad behöver du göra?

Vad blir ditt första steg?

Hur ska det gå till?

Jag finns gärna här och peppar så gott jag kan om ni vill ha stöd. Jag har turen att de flesta i min omgivning vill hjälpa mig. Jag tror inte att någon av de jag umgås med missunnar mig att gå ner. Sådant som jag tyvärr vet att andra upplevt. Tjejer(och killar) som gått igenom viktminskningsoperation möts ofta av avundsjuka. Det kan jag tänka mig att andra som går ner på andra sätt också gör. Det är så jävla sjukt. Jag blir så arg! Men egentligen är det ju synd om de människorna. Att de vill att andra ska vara tjockare för att själva känna sig snygga. Om man själv är överviktig kanske en väns viktnedgång kan få en att känna sig misslyckad eller att man liksom blir ensam kvar i tjockisträsket, men inte kan man väl missunna sina vänner hälsa och välgång?

Jag har en hel bok i huvudet att skriva i det här ämnet men jag får dela upp det lite så ni inte tröttnar. Megabamsekramen till er!

Continue Reading

Ni är så söta!

Oj vad kommentarer det ramlat in. Jag bara älskar er och era kommentarer(svarar sen som vanligt). På riktigt. Jag hade verkligen velat krympa ner er allihop och ha med er i fickan som må-bra maskotar. Okej, det kanske inte vore helt kul att vara liten hela tiden, men vem har inte drömt om att få bo i ett dockskåp? Jag gör er stora när ni fått testa det 🙂

Jätteroligt att ni är så positiva vad gäller att ta tag i hälsa och mående och jag blir väldigt inspirerad när jag läser kommentarer från er som redan tagit tag i det och lyckats gå ner x antal kilon i vikt. Heja! Jag skriver mer sen om vad vi pratade om på mötet igår.

Med anledning av mina utsiktsbilder igår fick jag bland annat en kommentar där jag ombads komma med mer tips på sevärdheter, fik, ätaställen och så i Stockholm. Vill ni ha det? I så fall ger jag gärna sådana tips lite då och då.

Igår efter mötet gick jag en sväng på stan och provade lite kläder men det gjorde så vansinnigt ont i min skuldra att jag gav upp efter en stund.  Jag vet inte vad som hänt där bak, som nackspärr fast längre ner liksom. Sjuksköterskan Maria på tjockismötet sa att det sätter sig ofta där om man håller på att bli sjuk. Nooooo! Jag kom på att det var precis där jag hade jätteont innan mycoplasman från helvetet bröt ut i julas. Den sjukan höll på i tre månader. Det får icke vara sådant! Jag tar tigerbalsam, thai-muskelsalva, ipren, spikmatta och allt jag kan för att bli av med det. Hjälper sådär. Håll tummarna för att det inte blir ngt skit av det, jag varken vill(vem vill det?) eller har tid med sådant trams som att bli sjuk. Men jag hann bränna av några bilder i alla fall. Här kommer en del av dem.

Okej, sådanahär shorts är kanske inte så fashion men de är sköna när tempen kryper upp över 25 grader. Dessa tunnisar är från Hm (bib). Hittar jag inga röda jeans får jag väl ta shorts 🙂

En annan svalis jag föll för var den här knall-orange toppen på indiska. Så jäkla skön dessutom
Det här armbandet är bara så snyggt. Funkar färgmässigt till det allra mesta. Piffar enkelt upp en vanlig topp.
Eller varför inte hänga på ett halsband i cerise till det orange? Jag gillar knalligt just nu, syns det? 😉
Eller orange på grönt. En 70tals klassiker. De här halsbanden finns på Indiska och kostar typ 79:- tror jag.

Fler saker jag testat kommer sen, måste ju portionera ut det lite om nu skuldran ska jävlas. Nu är det dags att sticka iväg och fixa ditt och datt. Hoppas ni får en toppentorsdag allihop. Puss o kram!

Continue Reading

Skön utsikt på Södermalm.

För den som inte är intresserad av tjockismöten som jag nyss skrev om så kommer det lite utsiktsbilder istället. De kändes lite malplacerade i förra inlägget. Gud vad jag tänker på alla 😉

Kommer ni ihåg bilderna jag tog i januari från utsikten uppe på mariaberget ett stenkast från där jag bor? Då när det var snorhalt och läskigt på trägångarna däruppe. Det ser lite annorlunda ut nu.

Först går det neråt lite...
sen kommer man ner till Monteliusvägen och då är det bara att börja strosa.
Isfritt och alldeles underbart.
Stadshuset.Och en båt. Och lite grönt.
Det är så rofyllt att bara stå här och glo ut över riddarfjärden (nej Thomas, riddarna badade inte här förr i tiden, jag bara skojade).
Denna här kommer hänga en del häruppe i sommar.
Sen smet jag hem igen, förbi de här gamla kåkarna.

Snipp snapp, så var utsiktstipset slut.

Continue Reading

Första tjockismötet avklarat.

Varning för känslig text. Den som blir knäckt av att läsa om viktnedgång bör icke ge sig in här . Lika bra att varna så jag inte får någon att må dåligt. Det har tydligen hänt förut…(fast det kanske är de som behöver läsa, vad vet jag).

Nu har jag varit på första(jag missade det första för en månad sen så det blev mitt första idag) ”tjockis-mötet”. Eller viktgrupp låter kanske snällare att säga. Vi var 7 kvinnor i olika åldrar där jag var yngst men alla var i ungefär samma storlek. Inga jättekvinnor alltså men överviktiga så det räcker ändå. Vi ska nu försöka peppas och tipsas att gå ner i vikt utan operation. Utan att banta. Vi ska helt enkelt försöka oss på att göra en livsstilsförändring med hjälp av sköterska, dietist, läkare, sjukgymnast som kommer med råd och tips. Och så har vi ju varandra. Kvinnor som vet precis hur det är.

För nej, varför ska man nöja sig med att vara tjock? Det får väl en del vara om de tycker det känns hälsosamt och snyggt, men jag vill inte vara det. Varför ska jag ha mer ansikte och rumpa än jag behöver? Och flåsa som en gammal get om jag går uppför trappor. Eller känna att jag behöver sätta ut varningsskyltar om jag ska böja mig ner och knyta skorna. ”Varning, farthinder”.Det spelar ingen roll hur bra mina värden ser ut på papper för sådana saker som klumpighet syns ju inte i ett läkarutlåtande. Sen tror jag ju att ett konditionstest hade fått de som yrar om sina bra värden att bli tysta. Det finns kanske de som har superkondis trots att de är överviktiga men jag känner ingen.

Jag vet även att en del tjejer som är överviktiga blir ”knäckta” (ja de skrev faktiskt så) av att gå in och läsa när jag skriver såhär. Som tjock måste man tydligen älska sig själv och tycka man duger ändå. Ja det är ju jättebra om man älskar sig själv men räcker det inte med att jag tycker om mig själv och min insida ganska bra?Jag vet att jag duger.Men måste jag älska min utsida? Det var ju inte såhär den skulle bli, det är inte såhär jag såg ut förr. Och då menar jag inte rynkor och annat som kommer med åren, men det där som dallrar. Det ska inte vara så.

Jag ger fan i om en del vill inspireras av bilder på tjocka pinuppor. Eller om man tycker att tex Kissie är snygg med sin jättesmala kropp. Folk får gilla vad de vill men för mig är inget av det där sunt. Idag sa jag att jag vill bli ”slankkurvig” för att ungefär beskriva hur jag vill komma att se ut. Jag har skrivit det förr och skriver det igen, jag vill vara så fin jag kan i den kroppen jag har nu men det betyder inte att jag vill vara kvar i den här storleken för evigt. Jag inspirerar gärna så gott jag kan med kläder jag tycker är snygga även på mig som drar större storlekar. Men bara för att jag har en offentlig blogg måste jag väl inte älska hur jag ser ut? Inte hata heller som en del andra tror. Om jag hatade mitt utseende hade jag ju knappast vågat lägga ut bilder.

Tillbaks till mötet då. Vi fick listor att fylla i inför sommaren. Vad finns det för viktfällor under sommaren? Saker man kan tänka på då. Att bli medveten och inte tugga i sig slentrianmässigt. Kanske kan man ta mjölk till jordgubbarna istället för grädde. En isglass istället för Magnum mandel. Morötter i väskan istället för kexchoklad när suget sätter in. Undvika beasås till det grillade och göra tzatsiki istället. Små saker. Att ta det steg för steg. Att köra en bantningskur eller viktväktarna är ju bra för stunden men de flesta som har viktproblem går bara upp igen efter ett tag. Det har ju tagit lång tid för de flesta att lägga på sig kilon, då får det ta tid att göra sig av med dem också. Om det ska hålla. Gör små förändringar så du inte tröttnar för det är ju oftast det som är det svåra, att hålla i sina nya vanor.  Sådär. Det var det för dagen. Jag återkommer i ämnet.

Continue Reading

Jeanstips

Jag har letat överallt efter ett par röda byxor men det finns helt enkelt inte i större storlekar. Snygga byxor i stora storlekar är ett litet helvete att hitta. Många butiker som har stora storlekar tycker att vi ska ha jätteomoderna jeans med fula slitningar, gärna vita på låren så man ser ännu större ut. Eller armybrallor med fickor överallt. Men jag vill ju ha röda! Varför finns det vita jeans för stora rumpor men inte röda eller andra färger förutom blå, ljusblå och svart?

Det närmaste jag kommit är ett par cerise från ellos. Eftersom  jag ju är i en cerise period så passar det ju bra men jag önskar jag hade fler valmöjligheter. Att färga ett par vita blir sällan bra eftersom tråden ofta är i ett annat material som inte alls vill färgas och hur snyggt är det om sömmarna förblir vita? Nog gnällt, här är tre par från nätet jag skulle vilja testa i verkligheten.

Ellos.se
Haléns.se

Jag funderar över ett par kolsvarta jeans också. Inte sådana där gråsvarta utan riktigt svarta. Och så ska de vara ganska smala över foten. De här från Haléns ser ut att vara vad jag söker.

Ellos.se

Vanliga blå kan vara svårt att beställa då de ofta har så fula tvättar och ser ut som kärringjeans. Det vill jag inte ha tack så mycket. Dessa från zizzi på ellos ser snygga ut. 900 är mycket för jeans men just nu har ellos sådanadäringa rabatter även på märkesvaror. Annars ska jag kolla fler blå på KappAhl där jag hittat mina senaste par.

Continue Reading

Shoeheaven

Jag har fått några frågor var skorna i förra inlägget kommer ifrån men jag minns faktiskt inte. Det vet däremot Hannah som stylade gårdagens modeller. Jag skickade vidare frågan till henne för den som vill ha höga gröna tjusiga skor. Jag hade för mig att de var från Topshop men hittar inte dem på deras hemsida så de var nog från annat ställe. Men när jag kikade på deras sida blev jag däremot ganska såld på flera andra sandaletter. Den där sidan blir jag helt skogalen av. Mina egna sandaletter jag hade på bloggminglet köpte jag i Turkiet förra sommaren.

Continue Reading

Bloggmingel på salong You

Vet ni, när en av Sveriges mest kända frisörer Steve Terry frågar ”do you want a hairchat?” så svarar man inte ”no, thanks i’ve just had one”. Det gjorde jag. Direkt efter frågade jag mig själv om jag är dum i huvudet eller vad? Bara för att en av tjejerna som jobbar där hade sagt vad hon tycker att jag ska göra med håret så betyder det ju inte att jag inte får ta råd av the master himself liksom. Jag gick såklart bort till honom (där någon annan satt sig i stolen) och sa att jag ju visst vill det. Ibland är min mun snabbare än hjärnan.

Klippa av håret cirka 5 cm, klippa upp det mer och klippa ihop det (på nåt sätt) är det jag bör göra med håret. Det är lite torrt men bra hår ändå tyckte Steve. De skällde inte ens på min hemmafärgning. Ni ser hur glad jag är att jag ångrade mig va? Steve, jag vill klippa mig hos dig!
Vi fick först en rundtur av Steve Terry som visade salongen. Jag tog rygg på Emma, Emelie och Karin.
Fyra söta modeller visade sommarhår.
Trots att Steve visade hur lätt det var att svepa ihop den här frisyren så kommer jag icke att ge mig på det. Jag är för lat och för hår-oskicklig för det. Och för lite rockabilly.
Frissan ovan hade nog passat gulliga Emma bättre 🙂
Den här tjejen var nästan overkligt söt. Som en docka. Och håret är min stil. I like.
Den här rufsiga hästsvansen kan man tydligen lätt få till med en hairbungee.
Och här har ni den. som en minimini bläckfisk för håret. Man slipper dra igenom svansen utan krokar bara i liksom. Den här ska testas sen. I med dust it, tupera och sno ihop.
Beachlooken var nog mer för tjejer i 17 årsåldern som modellen är. Älskar dock färgerna på klänningen.
...och på skorna. Coolt med orange lack till.
Här satt vi bloggare på parad och lät oss inspireras.
Söta Emelie som också bloggar här på amelia kom osminkad och fick snygg makeup. Jag visste inte om man skulle vara fixad eller ej så jag sminkade mig. kunde ju tvättat av mig men nöjde mig med tips.
Här får marie från amelia sin makeup lagd.
Här har vi sminktjejerna. Som jag också glömt vad de heter(jobbade inte så jag skrev inte ner alla namn som man ju bör som journalist..nu relaxade jag mest)
Jag invigde min långa trikåklänning från hm och tog en bolero till för att slippa visa allt armfläbb.
Och till det platta sandaler.

Det var lite av kvällen det. Hoppas ni som ska på bloggmingel den 26e får lika trevligt som vi hade det 🙂 Puss o kram

Continue Reading

Anti-shine för både män och kvinnor.

Nu har jag varit på bloggmingel på salong You. Det var verkligen hur trevligt som helst! Jag erkänner att jag var nervös innan jag kom dit. Tänk om de andra bloggarna är stroppiga och så piffiga att jag kommer känna mig som en gammal soptunna? Och hur är Steve Terry egentligen? Kommer någon att prata med mig? Men nej, de andra bloggtjejerna som var där är verkligen jättegulliga och lättpratade. Jag kände mig lite soptunneaktig dock eftersom jag fick världens klimakteriesvettningar när jag kom in i salongen. Jag är inte i övergångsåldern i övrigt vad jag vet men herreguuuud vad klibbig och äcklig jag blev. Jag hade lust att kasta mig över en såndär hårtvätt-vask för att skölja av mig. Och Steve Terry, åh sicken go kille! Alla som jobbar där är supertrevliga. Gissa vart jag vill gå för att klippa mig nu?

På beautyplanet kostar den här 299:- för 30 ml. Eftersom man bara behöver lite lite att dutta på så är det klart värt det. Den luktar inte kille heller för den som undrar 😉

Jag visar bilder från kvällen imorgon men innan jag lägger mig så tänkte jag tipsa om en jättebra produkt som sminktjejen (förlåt, jag glömde ditt namn men det var så många nya att hålla reda på) visade mig. Det är en anti-shine gelé från Shiseido. Den tar verkligen bort det blanka på en sekund. Man slipper puder för att hålla ansiktet icke-smörliknande nu under sommaren. Bara dutta lite gelé och du blir matt och fin. Både för killar och tjejer. Den för killar är förmodligen billigare än tjej-diton dessutom. Ofta tar de ju extra bara för att göra förpackningen rosa och gullig. Nu ska denna här slänga sig i bingen. Puss o sov gott sötisar.

Continue Reading